Beställarens guide till rivningsplan och miljöinventering

Planerar du att riva i en fastighet eller lägenhet? En genomtänkt rivningsplan och en korrekt miljöinventering minskar risker, kostnader och stopp i projektet. Här får du en konkret checklista som hjälper dig att beställa rätt och följa upp utförandet.

Bakgrund: vad är vad och vem ansvarar?

En miljöinventering kartlägger material och produkter som kan vara farliga för människor eller miljö, till exempel asbest, PCB, bly och kvicksilver. Inventeringen visar var dessa finns och hur de ska hanteras och saneras. Resultatet blir underlaget till rivningsplanen.

Rivningsplanen beskriver hur rivningen ska genomföras: metod, ordningsföljd (selektiv rivning), avstängningar, damm- och bulleråtgärder, sortering och transporter. Byggherren/beställaren ansvarar för att inventering och plan finns och att kraven i miljölagstiftning, Plan- och bygglagen och arbetsmiljöregler följs. Entreprenören utför arbetet och ska ta fram nödvändiga arbetsmiljöplaner och saneringsrutiner.

Steg-för-steg: beställ miljöinventering rätt

Börja alltid med inventeringen innan någon rivning påbörjas. Den ska omfatta hela berört område, även utrymmen bakom ytskikt där dolda material kan finnas.

• Välj en oberoende inventerare med erfarenhet av rivningsprojekt och provtagning.
• Ge tillgång till ritningar, beskrivningar och tidigare renoveringshistorik om det finns.
• Säkerställ att prov tas på misstänkta material (t.ex. kakelfix, fog, rörisolering, golvmassor, fönsterkitt). Laboratorieanalys krävs för asbest och PCB.
• Begär en tydlig rapport med ritningsmarkeringar, foton, provsvar, mängd- och riskbedömning samt rekommenderad hantering per material.
• Gå igenom praktiska konsekvenser: behöver sanering ske före övrig rivning? Krävs avspärrningar eller undertryck?

Tips: Var extra noggrann i byggnader uppförda eller renoverade före 1980-talet. Där är risken större för asbest i fix/bruk och rörisolering, och PCB i fogar och golvmassor.

Detta ska din rivningsplan innehålla

En komplett rivningsplan översätter inventeringens slutsatser till ett genomförbart arbetssätt. Följande delar bör finnas med och vara spårbara till ritningar och arbetsmoment:

• Omfattning och avgränsningar: vad rivs, vad ska bevaras och skyddas.
• Selektiv rivning i ordningsföljd: demontera för återbruk, sanera farliga ämnen, därefter stommrivning.
• Skydd och avstängningar: dammslussar, undertryck, luftrenare med HEPA, bullerskärmar, fallskydd.
• Mediaavstängningar: el, vatten, gas och ventilation; lås och märk upp (lockout/tagout).
• Maskin- och metodval: handrivning vs maskin, vattenbegjutning för dammreduktion, uppsamlingskärl.
• Sortering och återbruk: fraktioner för trä, metall, betong/tegel, gips, plast, kabel, farligt avfall.
• Transport och mottagning: godkända transportörer, avfallsdeklarationer och mottagningskvitton.
• Egenkontroller och dokumentation: foton före/efter, vågkvitton, materialmängder och avvikelser.
• Plan för störningar: arbetstider, information till boende/grannar, vibrations- och bullermätning vid behov.

Ju tydligare plan, desto enklare att upphandla rivningsentreprenad med rätt förutsättningar och färre ändringsarbeten.

Kvalitet, miljö och arbetsmiljö – ditt ansvar som beställare

Som beställare ska du se till att rätt kompetens finns och att projekteringen hanterar riskerna. Utse BAS-P och BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare för planering respektive utförande) i projekt där flera aktörer deltar. För sanering av asbest krävs särskilt tillstånd och utbildning.

• Kontrollera kompetens och tillstånd: asbest, PCB-sanering och transporter av farligt avfall.
• Kravställ arbetsmiljöplan med riskbedömning, metodbeskrivning och rutiner för damm, buller och fall.
• Säkerställ rätt skyddsutrustning: andningsskydd (P3), skyddsdräkt, handskar och ögonskydd vid riskmoment.
• Begär provtagning efter sanering där det är relevant, t.ex. asbestluftprov eller ytkontroller.
• Följ upp avfallshanteringen: sorteringsgrad, återbruksmöjligheter och korrekt klassning av farligt avfall.

Arbeta med enkla kvalitetskontroller veckovis: gå igenom avvikelser, uppdatera avfallsmängder, dokumentera skydd och ordning. Små justeringar i tid sparar både miljö och pengar.

Vanliga riskmaterial och hur de hanteras

Miljöinventeringen identifierar vad som är farligt avfall och vad som kan återvinnas eller återbrukas. Här är typiska fynd i svenska byggnader och hur de normalt hanteras:

• Asbest: i kakelfix/bruk, rör- och ventilationsisolering, plastmattor och takskivor. Saneras i inneslutning med undertryck av auktoriserad personal. Avfallet emballeras och märks.
• PCB: i elastiska fogar, golvmassor och vissa isolerrutor. Skärs ut, samlas in som farligt avfall och ytor efterkontrolleras.
• Bly: i äldre färgskikt, rör och kablar. Hanteras med dammfri metod, avfall lämnas som farligt avfall.
• Kvicksilver: i lysrör, armaturer, termostater. Demontera varsamt och lämna intakta till godkänd mottagare.
• PAH/tjära: i parkettlim, tjärpapp och asfalt. Undvik uppvärmning och slipning; håll damm nere och deponera enligt klassning.
• Klorfluorkarboner (CFC/freon): i kyl- och ventilationsaggregat. Tömning sker av certifierad kyltekniker innan skrotning.
• Tryckimpregnerat trä och kreosot: sorteras separat och lämnas som farligt avfall.

Mineralull, gips och betong är oftast inte farligt avfall men kan damma kraftigt. Använd dammreducerande metoder och håll rena flöden för att möjliggöra återvinning.

Vanliga fallgropar att undvika

Många problem i rivningsprojekt beror på bristande förarbete eller otydlig uppföljning. Undvik följande:

• Startar rivning utan komplett inventering och analys av svåråtkomliga ytor.
• Oklara avgränsningar – bevarade ytor skadas eller blir dammiga och måste återställas.
• Fel sortering – blandade fraktioner som gör återvinning omöjlig och ökar miljöpåverkan.
• Otillräcklig damm- och bullerhantering – klagomål från boende och arbetsmiljörisker.
• Saknade transportdokument och mottagningskvitton – du kan inte visa laglig hantering.
• Ingen plan för vatteninträngning vid våtsågning eller spolning – risk för fuktskador.

Bocka av varje risk i rivningsplanen och följ upp med foton och sign-off från ansvarig person.

Efter rivningen: dokumentera och följ upp

När rivningen är klar ska du sammanställa en slutrapport. Den bör innehålla mängder per fraktion, vågkvitton, transportdokument, saneringsprotokoll samt foton före/efter. Rapporten visar att kraven uppfyllts och underlättar vid eventuell tillsyn.

Gör en kort erfarenhetsåterföring: vad fungerade, vad kan förbättras till nästa etapp? Spara inventeringsrapport och rivningsplan tillsammans med drift- och underhållsdokument, så har du ordning inför framtida arbeten.